Graffiti
– från klotter till konst
Elskåp, brofästen, husfasader och tågvagnar. Graffiti dyker upp överallt, till vissas förtjusning och andras missnöje. Konstformen finns även i reklam, på foodtrucks, i konsthallar och på lagliga öppna väggar, där vem som helst får måla. Möt Code26, graffitimålare och konstnär, Vincent, som precis börjat graffa på Röda Sten och Fredrik, som jobbar med klottersanering.
Att måla, rita och skriva på offentliga platser är något som människor gjort sedan långt tillbaka i tiden. Redan i antikens Pompeji ristade människor in sina namn och korta hälsningar på husväggar. Vid utgrävningarna av staden kallade arkeologerna de ristningar som inte var gjorda av husägarna själva för graffiti. Ordet härstammar från italienska graffiare som betyder ”att rista”.
Konstformen och subkulturen graffiti som vi känner den idag, dök upp i USA under 1960- och 70-talet. Graffitimålare började tagga och bomba New Yorks tunnelbanesystem, som snart svämmade över av tags, throwups och pieces.
ACT. snackade med graffitikännaren och föreläsaren Tobias Barenthin Lindblad för att reda ut skillnaden mellan begreppen.
* Bomba: täcka över något med graffiti
* Tagga: skriva sin tag
Tags
- En form av signatur/kalligrafi*
- Bygger på linjer, vinklar och kurvor
- Vinklarna måste vara mindre än 90 grader
- Varje kurva måste fullföljas
- Sträva efter att hitta en rytm i din tag
- Tags bygger på kommunikation mellan andra taggare
* Kalligrafi: skrivandet som konst
Throwups
- En typ av bubbelbokstäver, men kan även ha vinklar
- Skapades på tunnelbanan i New York där graffare tävlade om plats
- Den bubbliga formen går fort att göra och är ett effektivt sätt att täcka andras målningar
Pieces
- Mindre bubbligt och mer blockigt
- Tar ofta lite längre tid att göra
- Har traditionellt byggt på en balkstruktur, där man gärna böjer eller bryter balkarna
- Grejen är att man ska få bokstäverna ”att dansa”
Den ursprungliga graffitin beskrivs som en extremsport, som går ut på att måla på platser där man inte får – på tågvagnar, elskåp eller husfasader. Graffitin som praktik gav uttryck för känslor och åsikter och blev ett sätt att ta plats och sätta sin prägel på stadsbilden. Men fenomenet var också ett brott mot lagen , vilket ledde till stor debatt. Är det konst eller klotter? Konstnärlig uttrycksform eller brottskultur? Från New York spred sig konstarten till resten av världen – och debatten med den.
Även i Göteborg har graffitin debatteras flitigt. Under sent 90-tal och tidigt 2000-tal förändrades inställningen till graffiti i Göteborgs stad. Klimatet hårdnade. Göteborg var en av många kommuner som förbjöd evenemang och konst som kunde uppmuntra till olaglig graffiti eller klotter. Den så kallade nolltoleransen var en kommunal policy som ledde till att även laglig graffiti förbjöds.
”Det blev som en häxjakt…”
Erik Johansson, Code26, graffitimålare och konstnär
Graffitiutställningar och workshops ställdes in och sprayburkar konfiskerades av polisen. Den speciella estetiken blev förbjuden, oavsett var man målade. Möjligheterna att hålla på med laglig graffiti blev därför väldigt små.
Idag är tongångarna annorlunda och nu finns fem öppna väggar i och kring Göteborg, enligt föreningen Graffitifrämjandet.
Foto: Lovisa Gustavsson och Miranda Smedberg
Vill du veta mer om graffitin i Göteborg? Klicka på videoreportaget ovan!
Vill du få tips kring vad du behöver tänka på om du vill testa graffiti? Klicka här!
Vill du veta mer om väggarna och hur du hittar dit? Klicka här!
Lovisa Gustavsson och Miranda Smedberg